Den amerikanske journalisten och tvåfaldige Pulitzerprisvinnaren, Walter Lippman, var en av de första som gjorde en allmän definition av nyhetsbegreppet.
Redan 1924 förklarade han att det viktigaste var att journalisten trodde på respons från publiken, för att en händelse skulle klassas som en nyhet. Kravet var att nyheten väckte känslor hos mottagaren och gav läsaren möjlighet att känna igen sig.
Frågan är om Lippmans tankegångar kan förklara varför journalister värderar människoliv olika högt, beroende på var i världen en händelse inträffar. Det mediegranskande P1-programmet ”Medierna” konstaterar nämligen att amerikanska katastrofer betraktas som åtta gånger ”viktigare” än asiatiska?
I programmet i lördags försökte "Medierna" få svar på hur New Orleansbornas oro för orkanen Gustav så totalt kunde dominera nyhetsförmedlingen, samtidigt som översvämningen i Indien drabbade miljontals och jordskalvet i Kina gjorde hundratusentals människor hemlösa.
I din inledande blogguppgift ska du börja med att lyssna på programmet ”Mediernas” sändning (6/9-08, reportaget om nyhetsvärdering sänds de sista tio minuterna). Du hittar programmet via ”Mediernas” podradiosida, där du kan ladda hem filen eller lyssna direkt:
http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/laddaner.asp?ProgramID=2795
Vad tänker du när du hör inslaget? Vilka förklaringar finns till att nyhetsvärderingen ser ut som den gör? Är det rimligt eller inte att orkanen Gustav fick så stort utrymme?
Var också lite extra observant på nyhetsförmedlingen under de kommande dagarna – kan du hitta andra exempel på att världen skildras i skeva proportioner? Eller hittar du goda exempel på värderingar av verkligheten i nyhetsfloden? Är det skillnad mellan olika medier?
Vill du fördjupa dig så kan jag rekommendera läsning av forskarna Hvitfelt och Galtung som båda har tittat närmare på nyhetsvärderingens värld.
Som inspiration kan du även kolla följande länk som leder till artiklar med tema nyhetsvärderingar, publicerade i Göteborgsposten.
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=901&a=422193
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=901&a=251252
Redan 1924 förklarade han att det viktigaste var att journalisten trodde på respons från publiken, för att en händelse skulle klassas som en nyhet. Kravet var att nyheten väckte känslor hos mottagaren och gav läsaren möjlighet att känna igen sig.
Frågan är om Lippmans tankegångar kan förklara varför journalister värderar människoliv olika högt, beroende på var i världen en händelse inträffar. Det mediegranskande P1-programmet ”Medierna” konstaterar nämligen att amerikanska katastrofer betraktas som åtta gånger ”viktigare” än asiatiska?
I programmet i lördags försökte "Medierna" få svar på hur New Orleansbornas oro för orkanen Gustav så totalt kunde dominera nyhetsförmedlingen, samtidigt som översvämningen i Indien drabbade miljontals och jordskalvet i Kina gjorde hundratusentals människor hemlösa.
I din inledande blogguppgift ska du börja med att lyssna på programmet ”Mediernas” sändning (6/9-08, reportaget om nyhetsvärdering sänds de sista tio minuterna). Du hittar programmet via ”Mediernas” podradiosida, där du kan ladda hem filen eller lyssna direkt:
http://www.sr.se/cgi-bin/P1/program/laddaner.asp?ProgramID=2795
Vad tänker du när du hör inslaget? Vilka förklaringar finns till att nyhetsvärderingen ser ut som den gör? Är det rimligt eller inte att orkanen Gustav fick så stort utrymme?
Var också lite extra observant på nyhetsförmedlingen under de kommande dagarna – kan du hitta andra exempel på att världen skildras i skeva proportioner? Eller hittar du goda exempel på värderingar av verkligheten i nyhetsfloden? Är det skillnad mellan olika medier?
Vill du fördjupa dig så kan jag rekommendera läsning av forskarna Hvitfelt och Galtung som båda har tittat närmare på nyhetsvärderingens värld.
Som inspiration kan du även kolla följande länk som leder till artiklar med tema nyhetsvärderingar, publicerade i Göteborgsposten.
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=901&a=422193
http://www.gp.se/gp/jsp/Crosslink.jsp?d=901&a=251252
”Tidningen i skolan” är en organisation som också kan vara till hjälp:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar