Den senaste tiden har det varit mycket diskussion om etiken kring olika publicistiska beslut. Några tidningar har valt att publicera namnet på den tyska kvinna som anklagas för att ha mördat två barn i Arboga, medan andra hävdar att en sådan publicering inte är relevant.
I princip alla svenska medier publicerade namn och bild på den 22-åring som förra veckan sköt ihjäl flera skolkamrater i finska Kauhajoki.
Spelregler för press, tv och radio, är en pressetisk regelsamling som branschen själv har tagit fram. De är alltså inte på något sätt juridiskt tvingande, men tidningar, radio och tv har åtagit sig att följa dem. Sverige har ju en mycket långtgående tryck- och yttrandefrihet, och branschen vill även fortsättningsvis undvika reglerande lagstiftning genom att själv tar ansvar för att handla etiskt (även om det juridiska ramverket är mycket generöst).
I Sverige är det stor skillnad på hur granskningen av pressen respektive etermedierna går till. Radio och TV efterhandsgranskas av statliga Granskningsnämnden för TV och Radio som utifrån bolagens sändningsavtal och Radio- och TV-lagen avgör om medierna följer det uppsatta regelverket.
Pressen däremot granskar ”sig själv”. Allmänhetens pressombudsman (PO) och Pressens Opinionsnämnd (PON) är, på samma sätt som spelreglerna, inrättade av den egna branschen för att hålla rent i eget bo och fungerar som en ”hedersdomstol” utan juridiska sanktionsmöjligheter. Tidningarna har åtagit sig att inte bara följa spelreglerna utan också rätta sig efter de beslut som PO och PON fattar, vilket bland annat innebär att en tidning som klandras ska publicera PON:s utlåtande.
I ditt andra blogginlägg ska du fundera kring mediernas spelregler, och kanske namnpublicering i synnerhet. Läs spelreglerna noga och titta även på följande redaktionsdiskussion på Aktuellt (Aktuellts öppen redaktion), dagen efter skolskjutningen i Finland: http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=1256468
Vilka argument finns för och emot namnpublicering i allmänhet och i exemplen från Finland och Arboga i synnerhet? (Har du andra exempel som är intressanta att diskutera – Hagamannens identitet exempelvis?) Var går gränsen för allmänintresset och hur ska man egentligen definiera allmänintresse?
På PO:s hemsida kan du hitta ärenden som opinionsnämnden har behandlat, exempelvis om namnpublicering. Ta gärna upp något ärende du hittar och reflektera kring om du tycker att opinionsnämndens bedömning är korrekt – har rätt nivå av klander använts? (PON kan besluta om tre grader av klander mot tidningen: Att den har åsidosatt, brutit eller grovt brutit mot god publicistisk sed).
I princip alla svenska medier publicerade namn och bild på den 22-åring som förra veckan sköt ihjäl flera skolkamrater i finska Kauhajoki.
Spelregler för press, tv och radio, är en pressetisk regelsamling som branschen själv har tagit fram. De är alltså inte på något sätt juridiskt tvingande, men tidningar, radio och tv har åtagit sig att följa dem. Sverige har ju en mycket långtgående tryck- och yttrandefrihet, och branschen vill även fortsättningsvis undvika reglerande lagstiftning genom att själv tar ansvar för att handla etiskt (även om det juridiska ramverket är mycket generöst).
I Sverige är det stor skillnad på hur granskningen av pressen respektive etermedierna går till. Radio och TV efterhandsgranskas av statliga Granskningsnämnden för TV och Radio som utifrån bolagens sändningsavtal och Radio- och TV-lagen avgör om medierna följer det uppsatta regelverket.
Pressen däremot granskar ”sig själv”. Allmänhetens pressombudsman (PO) och Pressens Opinionsnämnd (PON) är, på samma sätt som spelreglerna, inrättade av den egna branschen för att hålla rent i eget bo och fungerar som en ”hedersdomstol” utan juridiska sanktionsmöjligheter. Tidningarna har åtagit sig att inte bara följa spelreglerna utan också rätta sig efter de beslut som PO och PON fattar, vilket bland annat innebär att en tidning som klandras ska publicera PON:s utlåtande.
I ditt andra blogginlägg ska du fundera kring mediernas spelregler, och kanske namnpublicering i synnerhet. Läs spelreglerna noga och titta även på följande redaktionsdiskussion på Aktuellt (Aktuellts öppen redaktion), dagen efter skolskjutningen i Finland: http://svt.se/svt/play/video.jsp?a=1256468
Vilka argument finns för och emot namnpublicering i allmänhet och i exemplen från Finland och Arboga i synnerhet? (Har du andra exempel som är intressanta att diskutera – Hagamannens identitet exempelvis?) Var går gränsen för allmänintresset och hur ska man egentligen definiera allmänintresse?
På PO:s hemsida kan du hitta ärenden som opinionsnämnden har behandlat, exempelvis om namnpublicering. Ta gärna upp något ärende du hittar och reflektera kring om du tycker att opinionsnämndens bedömning är korrekt – har rätt nivå av klander använts? (PON kan besluta om tre grader av klander mot tidningen: Att den har åsidosatt, brutit eller grovt brutit mot god publicistisk sed).
Här är ytterligare några intressanta länkar som borde inspirera och ge bakgrund till ditt inlägg:
